DLG Food Days 2012: "Fokus på matkommunikation"

DLG Food dagar i Darmstadt - Hur man svarar på den förtroendekris? - 450 deltagare från alla livsmedels områden som diskuteras i Darmstadt

"Förtroendet" rankas av "färska" och "pris", den tredje viktigaste kriterierna när man köper mat. Men misstro nästan 60 procent av tyskarna i livsmedelsindustrin. Ett tal som kommer att skrämma och livsmedelsproducenter måste leda till "att frigöra sig från informations dödläget", sade DLG VD Carl-Albrecht Bartmer på DLG livsmedels dagar, mest 17. och 18. September ägde rum i Darmstadt. 450 deltagare från alla sektorer inom livsmedelsindustrin diskuterats under två dagar på aktuella ämnen och strategier. I centrum av den stora kammaren på den andra dagen av DLG Hungerdagen fokuserade på "mat kommunikation".

Matdagarna i DLG var igen i år mötesplatsen och diskussionsforumet för livsmedelsindustrin från hela Tyskland. Plenumskonferensen, de två sensoriska forumen och prisutdelningen "Bästa pris" deltog i år av cirka 450 deltagare. Fokus för den sista stora plenumsevenemanget var ämnet "matkommunikation" och de resulterande utmaningarna för livsmedelsproducenter.

Den nuvarande konsumentbilden

Frågan om i vilken utsträckning "den" konsumenten behöver skydd har varit på gång igen i flera år. Sedan mitten av 90-talet har rättspraxis baserats på modellen för den genomsnittliga konsumenten, som är "genomsnittligt intresserad och informerad" genom konsumentlivet och behandlar produktinformation, förklarar Dr. Markus Grube, advokater på Krell Weyland Grube. Sedan 2009 har dock privata och statliga initiativ i Förbundsrepubliken Tyskland väckt frågan om konsumenternas behov av skydd och gjort detta till en europeisk fråga igen genom de europeiska institutionerna. De aktuella diskussionerna om mat och dess produktion bör också ses mot denna bakgrund.

Centrala konsumentfrågor: förtroende, ursprung, öppenhet

Johannes Dorn, rheingoldinstitutet för kvalitativ marknads- och medieanalys, ser för närvarande de viktigaste värdena för konsumenterna i ämnena "förtroende", "ursprung" och "öppenhet" - och därmed kvalitet. I en värld som blir mer och mer komplex och okontrollerbar blir närings- och därmed matfrågor allt viktigare som frågor som fortfarande kan påverkas. Konsumenterna skulle vara kritiska mot livsmedel och dess producenter.

En prognos som också stöds av resultaten från DLG -studien "Food Communication", som presenterades för första gången på DLG Food Days: När de frågades om de viktigaste kriterierna vid köp av mat, aspekterna "färskhet" (95% ) och "Pris" (81%) först. "Tillit" kommer på tredje plats som ett viktigt beslutskriterium (78%) när man väljer mat, följt av ämnena "Ursprung", "Näringsvärden" och "Regionalitet". Men "förtroende" är också viktigare för de undersökta konsumenterna än "kontroll" (62%) och "transparens" (62%). Det finns skillnader i "förtroende" när det gäller social klass och kön. Män har mer förtroende för staten och media, medan kvinnor har mer förtroende för livsmedelsindustrin. Förtroende bygger på tidigare erfarenhet, även om det inte alltid är ditt eget. Förutom konsumenttester och frivilliga kontroller av oberoende institut och rapporter i media inkluderar detta även förpackningsdeklarationer och företagsaktiviteter som "det transparenta företaget" eller "den öppna dagen".

"Kontroll och transparens skapar inte mer förtroende", sammanfattade Günther Nessel, byråsmak (Offenbach), ett centralt resultat av studien. Det kräver snarare ännu mer kontroll och ännu mer transparens. Företag måste möta konsumenterna på lika villkor: att dela samma värdegrund skapar förtroende och stärker kundrelationer. "I princip alla vill ha förtroende för att det gör vardagen enklare. Som regel kommer konsumenterna att förlåta svagheter och misstag när de kommunicerar öppet och ärligt, eftersom det skapar förtroende", säger Nessel.

Närmare konsumenten

Företag inom livsmedelsindustrin skulle behöva minska avståndet till kunderna och (igen) lära sig att söka närhet till konsumenterna, säger Andreas Severin; Medpartner i PR-byråens tvärrelationer. Dynamiken i det sociala nätet kräver en omorientering: "Här måste varumärken förvandla sig till sociala aktörer och övertyga med sin attityd! Staging leder till en sidlinje", är en rekommendation från Severin. Detta inkluderar också ett trovärdigt informationsutbud för media. För krisen i media, enligt Severin, bidrar också till krisen i livsmedelsindustrin. Koncentrationsprocesser och nedskärningar i förlagen ledde till flaskhalsar inom forskning såväl som till ökande konsonans i spridningen av påstådda skandalrapporter.

För Karin Tischer, verkställande direktör för mat & mer livsmedelsinnovationscenter, betyder närmare konsumenten också transparens och trovärdighet i receptet och omedelbar produktpresentation. Eftersom matens sammansättning uppfattas mer och mer kritiskt av konsumenterna idag. Det är också viktigt att reagera snabbt och konsekvent på kritiska situationer. För detta måste företagen skapa lämpliga interna strukturer och ha ett nätverk, som båda gör att de kan reagera snabbt.

För Prof. Achim Stiebing, professor i köttteknik vid Ostwestfalen-Lippe University of Applied Sciences i Lemgo, att livsmedelsproducenter kommer att behöva kommunicera tydligare i framtiden. Detta innebär att bättre förklara processer i livsmedelsindustrin och att räkna ut förhållandet mellan vetenskaplig kunskap och fördelarna för konsumenten på ett mer begripligt sätt. För denna dialog är det viktigt att skapa neutrala plattformar där kontroversiella åsikter kan diskuteras utan fördomar.

Källa: Darmstadt [DLG]