När det gäller mat visar européerna stort förtroende för frukt och grönsaker och nästan inget förtroende för "skräpmat"

Tyskarna mer skeptiska

Konsumenternas förtroende för livsmedel är högt i Storbritannien, Danmark och Norge, men lågt i Italien och Portugal och relativt lågt i Tyskland. Dessutom visar forskning att konsumenter i dessa länder är särskilt skeptiska till köttprodukter, snabba restauranger och livsmedelsindustrin. Dessa resultat kommer från den nyligen publicerade studien "Trust in Food in Europe, A Comparative Analysis" som inkluderar data från undersökningar i dessa sex länder Studien genomfördes som en del av projektet EU TRUST IN FOOD (2002-2004) Detta projekt bör leda till en bättre förståelse av orsakerna till olika nivåer av konsumenternas förtroende för livsmedel och deras konsekvenser. Institutionella studier har genomförts utöver undersökningar i de sex länderna och på EU-nivå. Initiativet är en del av en bredare EU-forskning om konsumenternas attityder och beteende , socioekonomiska och demografiska faktorer och acceptansen av typiska livsmedelsprodukter.

”Dagens konsumenter förväntar sig hälsosam och säker mat och vill i allt högre grad veta var maten kommer ifrån. Det är därför vi fokuserar på en ny "gaffel-till-gård"-metod i EU:s forskningsprogram, med fokus på konsumenternas intressen och deras attityder till mat", säger EU:s forskningskommissionär Philippe Busquin. ”Livsmedelsproduktionen måste uppfylla konsumenternas förväntningar, liksom miljö-, hälso- och konkurrenskraftsmålen. Detta kräver ett ambitiöst forskningsprogram med starkt offentlig-privat samarbete på europeisk nivå."

Lita högst på äpplen, inte hamburgare

Konsumenter, var de än bor, har mer förtroende för frukt och grönsaker än för köttprodukter när det gäller livsmedelssäkerhet. Ungefär var femte konsument litar på hamburgarnas kvalitet från snabba restauranger och de måltider som erbjuds på restauranger. Men nivån av förtroende för olika livsmedel skiljer sig markant. Konsumenterna i Storbritannien är de mest förtroendefulla, följt av danskar och norrmän. Förtroendet är lägst i Italien och Portugal, och även tyskarna är skeptiska. Liknande skillnader mellan länder upptäcktes när konsumenter tillfrågades om deras förtroende för olika anläggningar i händelse av en livsmedelskris. Skillnaderna i förtroende var generellt sett högre mellan olika länder än mellan olika sociala grupper inom ett land.

Ett brett prov

Forskningen bygger på totalt 8870 enkäter, på vilka cirka 1000 svar inkom från de mindre europeiska länderna och cirka 2000 från de större. De utvalda länderna ger en representativ bild av europeiska länder eftersom de varierar i storlek och geografi och är balanserade över södra, centrala och norra Europa. Dessutom skiljer sig länderna åt när det gäller konsumenternas misstro och institutionella förändringar i livsmedelsindustrin.

Många konsumenter är pessimistiska

Forskning visar att mellan en tredjedel och en fjärdedel av konsumenterna anser att matens pris, smak och kvalitet har försämrats med tiden, liksom jordbruksmetoder, näring och säkerhet. Konsumenterna i Italien och Portugal är de mest pessimistiska: 60-80 % tror att matpriserna, smaken och kvaliteten har blivit sämre under de senaste tjugo åren. Andelen av dem som tror att livsmedelssäkerheten och näringen har försämrats är dock lägre. I alla länder är pessimism kopplat till förtroende för enskilda livsmedel.

"Från bordet till gården"

För att hjälpa till att övervinna vissa konsumenters pessimism om vissa livsmedelsprodukter tar EU:s Fork-to-Farm FoU-strategi hänsyn till konsumenternas krav och feedback genom hela livsmedelskedjan. På så sätt kan konsumenternas förväntningar och krav när det gäller miljöskydd, landsbygdsutveckling och säkerhet i livsmedelsproduktionen – och inte efteråt.

Konsumentföreningar och myndigheter åtnjuter mer förtroende än livsmedelsindustrin

När konsumenterna tillfrågas om deras förtroende för olika organ i händelse av en livsmedelskris, tror konsumenterna sällan att de får veta hela sanningen. Mindre än 10 procent av de tillfrågade i de sex länderna litar på att livsmedelsindustrin berättar sanningen när det är en livsmedelskris. Cirka 10 procent litade på stormarknadskedjor och 14 procent på bönderna. Konsumentföreningar, livsmedelsexperter och statliga myndigheter var de mest betrodda. Rangordningen av dessa institutioner när det gäller förtroende var praktiskt taget densamma i alla sex länderna.

Vid tolkningen av dessa resultat bör man ha i åtanke att dessa aktörer kan ha olika roller och profiler i olika länder. Resultaten visar dock att konsumentorganisationer, livsmedelsexperter och tillsynsorgan har stort förtroende i alla länder.

Förtroendet är stort i Storbritannien, Danmark och Norge

Brittiska respondenter har den högsta nivån av förtroende för mat. De är också de mest optimistiska om utvecklingen under de senaste decennierna. När det kommer till myndigheter är britterna dock mer skeptiska. Danskarna och norrmännen visar relativt höga värden för de flesta konfidensindikatorer.

Nivån på förtroendet för livsmedel i Storbritannien bör dock ses som ett positivt svar på de åtgärder som vidtagits som svar på BSE-epidemin ("galna ko-sjukan") och andra livsmedelskriser.

Misstroende uppstår dock inte bara som en reaktion på matkriser. Tyska konsumenter, som italienare och portugiser, är mycket skeptiska till de flesta av de konfidensindikatorer som mäts i denna studie. De balanserar sin allmänna skepsis med lämpligt köpbeteende och föredrar säkra livsmedel. Men de sydeuropeiska konsumenterna tror i allmänhet inte att deras länder är skickliga på att undvika dessa faror.

Portugiserna är mest pessimistiska när det gäller den långsiktiga utvecklingen av livsmedelskvalitet, men litar generellt på mat mer än italienska konsumenter.

Enligt studiens utgångspunkt är sociala och institutionella förhållanden ansvariga för denna olika tillit till livsmedelsstandarder och enskilda aktörer. Dessa skillnader kommer att undersökas ytterligare i nästa fas av studien. Utvecklingen av livsmedels- och konsumentpolitiken i EU kommer också att analyseras för att bättre anpassa den europeiska livsmedelslagstiftningen till konsumenternas intressen.

Förstå konsumenten

TRUST IN FOOD-studien är en del av en rad forskningsprojekt som finansieras genom EU:s ramprogram för forskning. FÖRTROENDE PÅ MAT fokuserar på mat och konsumenternas förtroende för livsmedelsförsörjningen, medan andra projekt undersöker konsumenternas köpbeteende och attityder till typiska livsmedelsprodukter, och rollen av nya livsmedel - såsom livsmedelstillsatser av naturligt ursprung (fytosterol och fytostanolestrar). Det nyligen startade europeiska HEATOX-projektet (www.heatox.org) kommer att studera skadliga ämnen som bildas under matlagning och utveckla en strategi för att kommunicera om dessa faror.

Rapporten Trust in Food in Europe. En jämförande analys kan vara av http://www.trustinfood.org laddas ner. Där kan du också hitta mer information om projektets koordinator och partners.

Information om prioriteringen "Livsmedelskvalitet och säkerhet" i EU:s sjätte ramprogram för forskning (FP6) finns också på

http://www.cordis.lu/food/home.html

Källa: Bryssel [eu]