Dekorerade burar för värphöns

Forskningsinstituten rekommenderar vidareutveckling

Instituten för Federal Research Institute for Agriculture (FAL), University of Veterinary Medicine Hannover och Medical University Hannover har presenterat den preliminära slutrapporten om "Model Project Decorated Cage". Rapporten visar att höga produktionshastigheter kan uppnås i de anrikade burarna som studerats och att dessa bör vara konkurrenskraftiga inom en snar framtid trots ökade investeringskostnader. Gaskoncentrationerna (ammoniak och koldioxid) samt damm- och groddhalterna i ladugårdsluften låg under de rekommenderade värdena och hygienförhållandena var goda i flertalet av de undersökta ladugårdarna. Dödligheten och skadorna från fjäderpickning och kannibalism var låga. Det höga antalet höns med förändringar i trampdynorna bedömdes vara problematiskt. Strukturerna (bo, ströyta och sittpinnar) i de designade burarna accepterades väl av hönsen, dock var hönsens rörelsefrihet och i synnerhet användningen av ströområdena ibland avsevärt begränsad, så att med hänsyn till beteendet av hönsen utökades det tillgängliga utrymmet och särskilt ströområdet bör förbättras. Ljusförhållandena i de undersökta burarna visade också på brister. Sammantaget, baserat på fördelarna med den designade buren, bör de problemområden som fortfarande finns förbättras ytterligare.

Modellprojektet för den dekorerade buren startades i mars 2000 med syftet att vetenskapligt följa med i den praktiska testningen och utvecklingen av denna nya boendeform. Totalt deltog sex praktiska gårdar i projektet, där dekorerade burar från fyra tillverkare sattes upp i olika varianter och vidareutvecklades under studietiden. Produktionsprestanda, hönsens beteende, fjäderdräkt och hudskador, hygieniska aspekter och parametrar för ekonomisk konkurrenskraft registrerades. Jämförande eller experimentella undersökningar planerades inte i denna praxisundersökning. Institutet för djurskydd och djurhållning och institutet för företagsekonomi vid Federal Research Center for Agriculture (FAL), Institutet för djurhygien, djurskydd och boskapsetologi vid universitetet för veterinärmedicin i Hannover och Institutet för försöksdjursvetenskap och Central Animal Laboratory vid det medicinska universitetet i Hannover var inblandade.

Bakgrunden till modellprojektet var EU-rådets beslut (direktiv 1999/74/EG) att från 2012 förbjuda konventionell buruppfödning för värphöns. Från och med denna tidpunkt får värphöns i EU endast hållas i bur om de har bon, ströområden, sittpinnar och ett utrymme på minst 750 cm² per djur. Detta ska göra det möjligt för hönsen att utöva sin beteenderepertoar. Dessutom måste anordningar för att förkorta klorna sättas upp. På den tiden fanns knappast någon praktisk kunskap om denna nya form av odling. I sin dom av den 6 juli 1999 (2 BvF 3/90) förklarade den federala författningsdomstolen även den tyska hönshållningsförordningen av den 10 december 1987 ogiltig. Skälen till detta var hönshållningsförordningens oförenlighet med djurskyddslagen och ett brott mot förordningen mot grundlagens citeringskrav. Det federala ministeriet för konsumentskydd, livsmedel och jordbruk (BMVEL), med godkännande av Bundesrat, utfärdade sedan en ny förordning om att hålla värphöns (Tierschutz-Boskapsförordningen, ändrad den 28 februari 2002). Denna förordning går längre än EU-direktivet både vad gäller regleringen av övergångsperioderna och kraven på tillgängligt utrymme.

Mot denna rättsliga bakgrund har BMVEL bett Institute for Animal Welfare and Animal Husbandry vid Federal Research Center for Agriculture (FAL) att lämna ett uttalande som jämför resultaten av modellprojektet med riktlinjerna som härrör från domen från den federala författningsdomstolen från 1999 när det gäller beteenderättvisa. Institutet kommer till slutsatsen att de förbättringar som uppnåtts med utformningen av burarna inte är tillräckliga i alla avseenden för att säkerställa att värphönsen hålls på ett sätt som passar deras beteende. Förbättringar behövs särskilt när det gäller den rumsliga uppställningen och/eller utformningen av sittpinnar, storleken och utformningen av ströområdet, storleken på boet och belysningen i burarna. Dessa förändringar syftar till att uppnå bättre separering och användbarhet av funktionsområdena.

Källa: Hannover [ fal ]