Kryddor och tillsatser

Rapeseed kan ersätta soja som en källa till protein

Nutritionists vid University of Jena publicerar en studie om rapsfrö som en proteinkälla för mänsklig näring

I dag lider 500 miljoner människor av proteinbrist över hela världen. Allvarliga sjukdomar som Kwashiorkor kan vara resultatet. Proteinutbudet blir sålunda den begränsande faktorn för en tillräcklig näring av världsbefolkningen, som årligen ökar med cirka 80 miljoner människor. "Därför verkar utfodring av utfodring av värdefullt växtprotein mot djur allt mer ifrågasättande", säger prof.dr. med. Gerhard Jahreis från Friedrich Schiller University Jena. Genom att mata till djur och omvandla dem till animaliskt protein förlorades omkring två tredjedelar av proteinet enligt nutritionisten. "Vegetabiliskt protein kan å andra sidan användas till 100-procent." Med tanke på minskande områden för livsmedelsgrödor som leder till minskad köttkonsumtion, är det sannolikt ingen övertygelse om Prof. Jahreis.

Dessutom måste ytterligare proteinkällor göras tillgängliga för konsumtion. Rapsplantor kan spela en viktig roll i detta, enligt Jena nutritionist. Jahreis och hans team har nu undersökt våldtäktsanläggningen som helhet för sin potential för mänsklig näring. Du genomförde världens första studie om användningen av rapsprotein hos människor, vars resultat har publicerats i en känd internationell tidskrift (Clinical Nutrition) ( ).

Läs mer

Cassia kanel med högt kumarininnehåll endast moderat konsumerar

Biotillgänglig studie av BfR bekräftar riskbedömning

Kumarin är ett aromämne som förekommer i högre koncentrationer i kanelsorter som sammanfattas av termen cassia kanel. Från medicinsk användning av kumarin är det känt att även relativt låga doser hos känsliga personer kan orsaka leverskador. Den tolererbara dagliga intagsdosen bestämdes på basis av ren substans, dvs isolerat kumarin. Det federala institutet för riskbedömning (BfR) har visat sig genom studier av biomarknads tillgängligheten av kumarin hos människor, som i växtmatrisen kan också absorberas av kanelbunden kumarin av kroppen som isolerat kumarin. Den tolererbara dagliga intagsdosen gäller därför även för kumarin i kanel. "Argumentet att kanel från kanel är biotillgänglig endast i små kvantiteter eftersom det absorberas sämre från växtmatrisen är därför inte korrekt", säger BfR President Professor Dr. med. Dr. Andreas Hensel. "Konsumenter som ofta använder stora mängder kanel som kryddor bör använda låg-ceria Ceylon kanel."

Läs mer

Säkrare livsmedel: EU anger en lista över tillåtna smakämnen

Europeiska kommissionen har deltagit i 1. I oktober antog 2012 två lagstiftningar som kommer att säkerställa att användningen av smakämnen i livsmedel blir ännu säkrare och mer transparent i framtiden. Endast aromer som listas som acceptabla i listan får användas av livsmedelsindustrin.

Läs mer

Bitter receptorer upptäckta för stevia sötningsmedel

Varför Stevia smakar inte bara söt, utan också bitter

Stevia anses vara ett sunt alternativ till socker. De stevia-produkter som nyligen godkänts av Europeiska unionen som sötningsmedel har emellertid också nackdelar, till exempel en långvarig, bitter eftersmak. Forskare vid Tekniska universitetet i München och det tyska institutet för livsmedelsforskning Potsdam-Rehbrücke har nu identifierat de smakreceptorer som är ansvariga för detta på mänsklig tunga. Med cellkultursexperiment och sensoriska test kunde forskarna också visa att steviosider med många glukoskomponenter smakar särskilt söta. Forskarna rapporterar om sina resultat i Journal of Agricultural and Food Chemistry.

Läs mer

EU tillåter steviasötningsmedel: en expert från University of Hohenheim ser en enorm framtidspotential

Steviaforskaren Dr. Udo Kienle välkomnar delvis godkännande / "Utökningsbart steg för konsumenter" / "Framtida potential för EU, livsmedelsindustrin och tobaksbönder"

Mycket sötare än socker, naturligt odlat och helt kalorifritt: från och med den 3 december är sötningsmedel från den söta växten stevia lagligt i Europa. Beslutet har ännu inte fått genombrottet för stevia, säger steviaforskaren Dr. Udo Kienle från University of Hohenheim. Eftersom endast jämförelsevis små mängder får användas i livsmedel. Inte ens bönder får ännu odla den söta örten. Men det partiella godkännandet är ett viktigt steg för konsumenten, anläggningens framtida potential är fortfarande enorm.

Läs mer

Lermineraler bevarar maten

Argentinsk kemist forskar om kosttillskott vid universitetet i Jena

De är inte alltid välkomna på livsmedelsingredienslistor: de stora "E". Kosttillskott har ett omotiverat rykte om att vara konstgjorda. För det är inte ovanligt att dessa är naturliga ämnen. Konserveringsmedlet E 234 är till exempel inget annat än peptiden nisin. Den produceras av en specifik mjölksyrabakterie och finns främst i obehandlad mjölk. I kombination med ett mineral kan nisin ha en antibiotisk eller antimikrobiell effekt och bevarar därför mat – främst mejeriprodukter. Det används också i medicin som ett antibiotikum.

Läs mer

Observerad "levande": Vatten är en aktiv aktör i enzymer

UlVCLUZvcnNjaGVyIGJlcmljaHRlbiBpbiBOYXR1cmUgU3RydWN0dXJhbCAmIE1vbGVjdWxhciBCaW9sb2d5IFdhc3NlciB3aXJrdCBhbHMg4oCeS2xlYmVy4oCcIGluIGJpb2xvZ2lzY2hlbiBFbnp5bS1TdWJzdHJhdC1WZXJiaW5kdW5nZW4=

I biologiskt aktiva enzym-substratkombinationer, som de som finns i läkemedel, spelar vatten en mer avgörande roll än man tidigare trott. Det omgivande vattnet fungerar som ett "lim" för att hålla ett substrat på rätt plats för ett enzym. Dessutom bromsas dynamiken i vattnet. Forskare vid RUB under ledning av Prof. Dr. Martina Havenith (fysikalisk kemi), i nära samarbete med forskare under ledning av prof. Dr. Irit Sagi från det israeliska Weizmann-institutet observerade och bevisade nedgången i vattendynamiken "live" för första gången. Forskarna rapporterar om sina resultat i "Nature Structural & Molecular Biology".

Läs mer

Torka starterkulturer bättre

TUM-forskare utvecklar miljövänliga metoder för att hålla probiotika stabilare

De finns i yoghurt, müsliblandningar och babymjölkspulver – probiotiska bakterier är på frammarsch som hälsofrämjande tillsatser på mathyllorna. Framställningen av denna "funktionella mat" har dock sina fallgropar: Endast ett fåtal probiotiska bakteriestammar är så robusta att de överlever konventionella produktionsmetoder. Processingenjörer och mikrobiologer från Münchens tekniska universitet (TUM) har nu gemensamt utvecklat en särskilt skonsam process så att tidigare oanvänd probiotika även i framtiden kan användas. Resultatet hjälper både företag och konsumenter: Det sparar energi och kostnader i produktionen och gör samtidigt att probiotikan håller längre.

Läs mer

Säkerheten för nanosilver i konsumentprodukter: många frågor kvarstår

BfR-workshop bekräftar ofullständiga data om hälsoriskerna med silver i nanoskala

I sitt uttalande om aspekter av nanosilvers toxicitet rekommenderade Federal Institute for Risk Assessment (BfR) att man undviker användningen av nanosilver i livsmedel och vardagsprodukter tills datasituationen tillåter en avgörande bedömning av hälsoriskerna. Invändningen mot denna BfR-bedömning, särskilt av industrin, var att det fanns tillräckligt med data tillgängliga för att bedöma hälsorisken med nanosilver i konsumentprodukter och i livsmedel. BfR har därför bjudit in experter från forskning och vetenskap samt representanter från föreningar och industri till en workshop för att diskutera befintliga risker och möjliga handlingsvägar för ett heltäckande konsumentskydd. "Diskussionen bekräftade BfR:s varning om försiktighet", sade BfR:s ordförande professor Dr. dr Andreas Hensel, "eftersom det fortfarande finns för lite tillförlitlig vetenskaplig kunskap om de specifika effekterna av silverpartiklar i nanostorlek."

Läs mer

Ät fettsnålt tack vare lupinproteiner

Mat ska vara utsökt, hälsosamt och hållbart producerad. Forskare arbetar med nya metoder för att använda så många komponenter av växter som möjligt för näring. I framtiden kan växtbaserade ingredienser ersätta djurbaserade råvaror. Lupinfrön kan användas för att göra till exempel känsliga korvar med låg fetthalt.

I länder som Kina eller Brasilien ökar köttkonsumtionen dramatiskt. Den globala konsumtionen av rött kött har fyrdubblats sedan 1961. FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO räknar med att den globala köttproduktionen kommer att fördubblas till 2050 på grund av ökat välstånd. Det väcker frågan om vår jordklot, med sina begränsade åkermarksresurser, fortfarande kommer att kunna täcka alla behov i framtiden.

Läs mer

"Functional Food": potential, marknadsutveckling och konsumentbeteende

Experter träffades vid den 5:e internationella Fresenius-konferensen "Functional Food" i Frankfurt am Main

Funktionella livsmedel förväntas ge hälso-, välbefinnande- och prestationsfördelar utöver deras näringsvärde. Det växande antalet företag och innovationer inom denna sektor illustrerar funktionell mats stora inflytande på hälso- och livsmedelsmarknaden. Är sådana produkter lösningen på kostrelaterade sjukdomar? Var finns svårigheterna? Och vilka är framtidsutsikterna? Experter från industri och vetenskap diskuterade marknadsutvecklingen och förändringar i konsumentbeteende vid den 5:e internationella Fresenius-konferensen "Functional Food" den 28-29 oktober 2010 i Frankfurt am Main.

Det finns mycket som tyder på att probiotiska preparat kan påverka mikrobakteriella strukturer och toxiska reaktioner i tarmen, informerade Kristin Verbeke från medicinska fakulteten vid universitetet i Leuven till specialistpubliken. Dessutom kan probiotika påverka nedbrytningen av gallsalter och immunsystemet genom att aktivera specifika immunceller eller förändra cytokinproduktionen. Dessa mekanismer sägs ha en positiv effekt på vissa sjukdomar som colon irritabile, kronisk inflammatorisk tarmsjukdom, allergier, mag-tarminfektioner och tjocktarmscancer. Kliniska studier har bekräftat några av dessa effekter; andra positiva effekter - såsom tjocktarmscancer - kunde inte tydligt påvisas.

Läs mer