För en holländsk bonde spelar det ingen roll om han odlar spannmål för djurfoder eller för mänsklig konsumtion: kvaliteten är garanterad i båda fallen. Han kan ge denna garanti tack vare GMP+-koden för foderodling, eller dess motsvarighet för livsmedel för mänsklig konsumtion. Men även om foder odlas enligt den sistnämnda förordningen är kvaliteten tillräckligt garanterad. De ansvariga för dessa regler, den nederländska ekonomiska gruppen för djurfoder och den ekonomiska gruppen för spannmål, frön och baljväxter, kom till denna slutsats efter omfattande samråd och samordning. Detta bekräftar att de högsta standarderna även gäller för odling av djurfoder i Nederländerna.

Kvalitetsgarantin för holländskt djurfoder etablerades 1992 av Good Manufacturing Practice (GMP+) från Animal Feed Economic Group. Djuruppfödare som deltar i IKB:s kvalitetssäkringssystem får endast köpa sina foderblandningar från GMP+-företag. Plusen i "GMP+" indikerar en förändring i GMP+-systemet 2001. Sedan dess har säkerheten för holländskt djurfoder i GMP+-systemet garanterats av principerna för HACCP (Hazard Analysis Critical Control Points). Som ett resultat har den nederländska djurfodersektorn fört kvalitetssäkringen för produktion av djurfoder till samma nivå som produktionen av livsmedel för mänsklig konsumtion. Denna linje fortsätter inom odlingen av djurfoder, vars GMP+-kod för djurfoder nu erkänns som en kvalitetssäkring som motsvarar Food Safety Assessment Guideline. Båda förordningarna innehåller grundläggande livsmedelssäkerhetskrav. Standarderna i GMP+-koden är baserade på foderlagstiftningen, medan de i bedömningsriktlinjen baseras på livsmedelssäkerhetslagstiftningen. I båda regelverken baseras kravuppsättningen på HACCP-systemet. För att utesluta eventuella säkerhetsrisker i alla led av produktionsprocessen kan lantbrukarna vidta specifika åtgärder och därmed eliminera potentiella faror eller åtminstone minska dem till en acceptabel nivå.

1.   0 kommentar
2.   Visat 961 gånger

Brott mot IKB:s svinkvalitetssäkringssystem ska bestraffas enhetligt. Av denna anledning, den 11 februari i år, definierade Ekonomigruppen för boskap, kött och ägg IKB:s grisbedömningskriterier. Detta säkerställer att det oberoende certifieringsinstitutet VERIN straffar samma brott mot IKB:s regler på samma sätt.

Oberoende kontroller och sanktioner är viktiga grundpelare i IKB:s kvalitetssäkringssystem för grisar. Sedan införandet av detta system 1992 har antalet deltagare ökat snabbt. År 2003 producerades cirka 90 % av det holländska grisköttet enligt IKB:s specifikationer. Eftersom riktlinjerna skärptes i början av 2004 var grisuppfödarna tvungna att registrera sig igen. Registreringen går mycket snabbt och antalet deltagare i det nya systemet är tillbaka till vad det var i slutet av 2003.

1.   0 kommentar
2.   Visat 980 gånger

I Bryssel enades representanterna för de fyra medlemmarna i European Meat Alliance (EMA) om en uppsättning regler för att samarbeta för att harmonisera nationella kvalitetsstandarder. Antagandet av dessa ramvillkor, som är viktiga för EMA:s fortsatta framgångsrika arbete, skedde i närvaro av EU-parlamentarikern Jan Mulder, som också är medinitiativtagare till EU-initiativet för harmonisering av kvalitetssäkringssystem.

Genom att definiera kriterierna för kravramverket och den grund som därmed skapas för erkännande av råvaror från andra EMA-länder, har EMA-medlemmarna Danmark (QSG), Nederländerna (IKB), Belgien (Certus) och Tyskland (QS) ett viktigt steg på väg att harmonisera de fyra nationella kvalitetssystemen. Kravramverket sammanfattar i huvudsak de kriterier som visar fullständig överensstämmelse i alla fyra medlemsländerna, det vill säga köttproduktion kan endast ske som en integrerad kedjeprocess. Detta inkluderar all verksamhet från foderproduktion till uppfödning och gödning av djuren till transport och slakt samt styckning och förpackning. Analysen av dessa matchningar utfördes av ett institut som särskilt beställts av EMA för detta ändamål.

1.   0 kommentar
2.   Visat 950 gånger

Den holländska köttsektorn har alltid varit en anhängare av internationellt samarbete, eller kvalitetssäkring. Dess år av erfarenhet av Integral Chain Surveillance (IKB) har övertygat den holländska sektorn om att säkerhet inom köttsektorn är ett krav och inte bör lämna utrymme för konkurrens.

Det holländska IKB-systemet går tillbaka till 1992. Utanför alla länkar i själva köttproduktionskedjan (producenter, nötkreaturshandlare, slakterier och livsmedelshandlare) har representanter från myndigheter, veterinära fakulteter och vetenskapliga forskningsinstitut också spelat en viktig roll för att etablera detta systemet.

1.   0 kommentar
2.   Visat 958 gånger

Mer konsumentinformation krävs - kolla ny modell för beläggningstäthet

 Vid sitt senaste möte [12 februari 02] beslutade Initiativet för en hållbar tysk Turkiets ekonomi om konkreta steg för att vidareutveckla standarderna för tysk kalkonköttproduktion, som redan är höga enligt EU-standarder. Topprepresentanterna för de deltagande organisationerna från politik, vetenskap, djurskydd, konsumentskydd, handel och jordbruk uttalade sig för att fortsätta arbetet med principen "plikt före brådska" i vidareutvecklingen av djurskyddskraven. De ser också ett akut behov av att förbättra konsumentinformationen för att bryta ner de uppenbara missuppfattningarna om modern kalkonuppfödning och produktsäkerhet. Nya angreppssätt för förbättrat djurskydd

Initiativet hoppas att nya rön ska förbättra djurens välbefinnande. Experterna ser möjliga tillvägagångssätt i en ny modell för att bestämma beläggningstätheten i konventionella golvhus för kalkoner: Beläggningstätheten beskriver antalet kalkoner per kvadratmeter. Hittills har antalet djur begränsats till ett maxvärde. Detta gör det möjligt för djuren att fortsätta sitt arttypiska beteende i slutet av uppfödningsperioden. I framtiden skulle en flexibel modell kunna ersätta de stela övre gränserna och ta hänsyn till hela förvaltningen av respektive gård – kopplat till kriterier som kvaliteten på skötseln, skötseln och tillsynen av djuren fram till ägarens expertis. Om vissa toleransvärden i praktiken överskrids eller inte uppnås, skulle den tillåtna beläggningsgraden minskas eller ökas i enlighet med detta. Utvecklingen av en sådan modell anses dock vara svår.  

1.   0 kommentar
2.   Visat 1097 gånger

Produktion och konsumtion varierar mycket från region till region

Förhållandet mellan köttproduktion och köttkonsumtion i en region uttrycks av graden av självförsörjning. I en ny analys fastställde ZMP dessa uppgifter för de enskilda tyska förbundsstaterna.

2002 hade Tyskland en bruttonationalproduktion på cirka fyra miljoner ton fläsk, vilket gör det till den största producenten i EU. När det gäller konsumtion per capita tar tyskarna också en av toppplatserna med cirka 53,7 kilo per år. Den tyska självförsörjningsgraden inom grisköttssektorn är 90 procent.

1.   0 kommentar
2.   Visat 1069 gånger

Inte bara peppar och kvitten är mycket populära

Vill du äta hälsosamt bör du äta mycket frukt och grönt. I Tyskland tar utländska konsumenter uppenbarligen till sig detta mer än tyskar. Enligt uppgifter från GfK-hushållspanelen på uppdrag av ZMP och CMA för 2003 köpte utländska hushåll i Tyskland cirka 30 procent mer frukt och 20 procent mer grönsaker än tyska privata hushåll.

Det finns tydliga skillnader i preferenserna för enskilda typer av frukt och grönsaker: 14 gånger mer pepperoni, 13 gånger mer färsk spenat och tio gånger mer auberginer äts i utländska hushåll. Löparbönor, sockermajs, kronärtskockor och plommontomater är tre till fyra gånger den vanliga mängden i tyska hushåll. Däremot använder utländska hushåll 20 till 30 procent mindre rädisor, blandade sallader, blomkål eller cikoria. När det gäller typiska tyska grönsaker som kålrabbi, sparris eller brysselkål når inköpen bara hälften av de kvantiteter som köps av tyska hushåll.

1.   0 kommentar
2.   Visat 1009 gånger

Nötkreatur och kött

Efterfrågan på nötkött har ännu inte fått någon fart på köttgrossistmarknaderna. Kostnadspriserna för halvor och kvartal ökade dock på grund av de ökade producentpriserna för slaktkreatur. Försäljningen av sektioner skedde under oförändrade villkor. På slakterinivå fanns det fortfarande ett begränsat utbud av ungtjurar och kor för slakt. Företagen betalade därför återigen mer för unga tjurar än tidigare; tilläggen var starkare i nordväst än i söder. Slaktkor förde också med sig mer på många håll, men prisökningarna var mer begränsade än för ungtjurar. Det federala genomsnittet för R3-ungtjurar steg med fem cent till 2,51 euro per kilogram slaktvikt, och snittpriset för O3-kor ökade med tre cent till 1,58 euro per kilogram. Vid postorderförsäljning av nötkött till grannländer skulle små prishöjningar kunna genomdrivas här och där. – Ett begränsat antal slaktboskap bör också erbjudas under den kommande veckan. Ytterligare prisökningar är dock endast att vänta i blygsam omfattning, eftersom intäktsmöjligheterna för försäljning av nötkött inte kan följa utvecklingen på boskapsmarknaderna. – Kalvhandeln var stabil i linje med säsongens förväntningar, men på en låg nivå. Priserna på kalvkött var i stort sett oförändrade. Liksom förra veckan fick leverantörerna ett federalt genomsnitt på cirka 4,30 euro per kilogram slaktvikt för slaktkalvar som fakturerades till ett schablonbelopp. – På kalvköttsmarknaden mötte det tillräckliga utbudet en lugn efterfrågan. Priserna sjönk något i vissa fall.

1.   0 kommentar
2.   Visat 1018 gånger

Mestadels säsongsförsäljning

Affärerna på de europeiska jordbruksmarknaderna återgick snabbt till det normala efter nyårshelgerna. På många håll fanns det betydligt fler nötkreatur till försäljning i januari än föregående månad. Likväl steg priserna för unga tjurar och kor för slakt; föregående års nivå nåddes dock inte riktigt. Utbudet av slaktgrisar i några av EU:s viktiga producentländer var betydligt högre än tidigare. Trots inkonsekvent prisutveckling låg snittet något över föregående månads linje. Kycklingmarknaden var mestadels stabil. Med konstant efterfrågan förändrades knappt priserna. Däremot kom kalkonsektorn under press. Efter årsskiftet började den sedvanliga säsongsbetonade prisnedgången på äggmarknaden. För mejeriprodukter uppnådde leverantörerna vanligtvis lite mindre. Betydligt fler slaktboskap

Utbudet av nötkött för slakt i januari var ofta betydligt högre än föregående månad. I Tyskland kom cirka 25 procent fler till slakt, i Danmark cirka 29 procent och i Nederländerna till och med cirka 32 procent. Jämfört med föregående år ökade slakten något i Danmark och Tyskland, bara i Belgien var de mindre. Ungtjurpriserna utvecklades ojämnt i EU. Fasta intäkter uppnåddes i Tyskland, Frankrike, Österrike och Storbritannien, medan Nederländerna och Belgien rapporterade de starkaste nedgångarna. EU-genomsnittet för unga R3-tjurar i januari var 271 euro per 100 kilo slaktvikt, vilket var drygt sju euro mer än i december, men nästan tolv euro mindre än för ett år sedan. Även slaktkomarknaden präglades till övervägande del av fasta priser; Endast de danska producenterna fick acceptera förluster. I genomsnitt tjänade jordbrukarna drygt 3 euro per 171 kilo för O100-kor, cirka fem euro mer än föregående månad, men två euro mindre än i januari 2003.

1.   0 kommentar
2.   Visat 916 gånger

Lagen om utrustning och produktsäkerhet reviderad

Den 9 januari 2004 publicerades lagen om omorganisation av säkerheten för teknisk arbetsutrustning och konsumentprodukter (utrustnings- och produktsäkerhetslag - GPSG) i Federal Law Gazette. Den träder i kraft den 1 maj 2004 och ersätter produktsäkerhetslagen och utrustningssäkerhetslagen från det datumet, som båda upphör att gälla samtidigt. 1. Syfte och funktion för GPSG

GPSG:n sammanfattar säkerhetskraven för teknisk arbetsutrustning och konsumentprodukter som tidigare distribuerats i produktsäkerhetslagen och apparatsäkerhetslagen, som även omfattar de produkter som omfattas av livsmedels- och varulagen (LMBG), i en enda uppsättning föreskrifter och uppsättningar EU-direktivet 2001/95/EG från Europaparlamentet och rådet av den 3 december 2001 om allmän produktsäkerhet i tysk lag i god tid. Syftet är att skapa en heltäckande lag för att säkerställa säkerhet och hälsa i samband med marknadsföring av tekniska produkter för att avreglera och minska byråkratin.

1.   0 kommentar
2.   Visat 922 gånger

För de blivande slaktarna i Saxon Meat Guild Association är det som går in i korven inte korv. Från 14 till 22 februari 2004 kommer de att visa ingredienserna och processerna som krävs för att tillverka korv i "Glass Sausage Kitchen" som installerades för första gången på Mitteldeutsche Handwerksmesse. Bakom plexiglas kan mässbesökaren följa hur det råa köttet förvandlas till wienerkorv, saxiska kex, fingermat, korvbuketter, gelékakor och olika pajer. De färdiga produkterna erbjuds färska för konsumtion på plats.

Hur tillverkas en typisk saxisk korvprodukt? Varför måste ett djur skäras upp på ett visst sätt? Vad är en skärprocess? "Vi vill svara på dessa och andra frågor i glaskorvköket", förklarar Gottfried Wagner, verkställande direktör för Saxon Meat Guild Association. "I vårt dagliga arbete som slaktmästare har vi märkt att kunderna har ett stort behov av information. Vem har numera möjlighet att titta bakom kulisserna på en slaktare? Det är mycket bekvämare att köpa färdiga produkter i snabbköpet. Som att korven i skinnet kommer är det väldigt få som vet", ångrar Gottfried Wagner.

1.   0 kommentar
2.   Visat 1173 gånger