nyhetskanal

Tillräcklig tillgång på ägg

Detaljhandelspriserna fortsatte att sjunka i februari

Ett för närvarande tillräckligt utbud av standardägg gör att tyska konsumenter för närvarande kan köpa billigare än tidigare: de behöver nu bara betala i genomsnitt 1,17 euro för ett tiopack standardvaror (främst från burodling) i viktklass M ; I början av året var detta snittpris på butiksnivå fortfarande 1,31 euro. Tillgången på ägg från konventionella frigående och ladugårdssystem är däremot inte så stor. För detta tar butikerna liknande priser som tidigare. För tio frigående ägg, viktklass M, var snittet 1,88 euro, för burägg debiterades i snitt 1,71 euro.

Den konsumentvänliga prisutvecklingen beror på relativt tysta affärer. Eftersom efterfrågan för närvarande inte är särskilt hög, varken inom konsumentsektorn eller inom äggproduktindustrin och färgverken. Exportmöjligheterna är också begränsade. Situationen kommer sannolikt att förändras under loppet av mars, särskilt när det gäller påsken i första halvan av april. Då borde intresset för att köpa ägg öka på alla nivåer. Då kanske priserna går upp igen.

Läs mer

Utbudet av holländskt fjäderfä är fortfarande högre än efterfrågan

Preliminär försörjningsbalans för 2003

Effekterna av aviär influensa våren 2003 återspeglas tydligt i de preliminära siffrorna för den nederländska fjäderfämarknaden som nu presenteras av Product Board: Produktionen av fjäderfäkött sjönk förra året till cirka 517.000 27 ton, 2002 procent mindre än 45. Nederländsk produktion var tillräckligt fortfarande tillräckligt bra för att tillgodose inhemska behov; självförsörjningsgraden minskade dock med 149 procentenheter till 2003 procent. Under 346.000 sjönk konsumtionen med fem procent till XNUMX XNUMX ton fjäderfäkött.

Trots produktionsbortfall förblev Nederländerna en nettoexportör av fjäderfä 2003. Exporten av fjäderfäkött sjönk dock med 15 procent till 649.000 72 ton. Exporten av levande fjäderfä sjönk ännu mer drastiskt, med 20.000 procent till XNUMX XNUMX ton. Anledningen till detta var bland annat det tillfälliga förbudet mot förflyttning av levande fjäderfä på grund av aviär influensa.

Läs mer

Hur fisket fryser äventyrar många sjöfåglar

Jena-ekolog involverad i studie om effekterna av fiskeförbud

Fiskare fångar mer än de inser. Mängden de fångar påverkar också sjöfåglarnas ätbeteende. Stora skuan – även känd som skuan – har till exempel anpassat sig till att "plocka upp" en del av sin mat direkt från fiskefartygen. Där kastas fisk som är för liten eller oanvändbar tillbaka direkt i havet som "bifångst". Dessa fiskar, "serverade" av människor, har identifierats av jagarna som lätta byten och har blivit en integrerad del av deras kost. "Skuas är generalister, de äter nästan allt", förklarar Simone Pfeiffer från Institutet för ekologi vid universitetet i Jena. Storjakorna har anpassat sitt utfodringsbeteende till långvariga fiskemetoder på ett sådant sätt att fisk de fångar själva och små sjöfåglar bara kompletterar maten de fångar.

Läs mer

Kvalitetstävling för skinka och korv

"Kvalitet måste vara viktigare än pris"

German Agricultural Society (DLG) höll sin "Internationella kvalitetstävling för skinka och korv" i utställningshallarna i Kassel. Tävlingen, som äger rum årligen på olika platser, är det största neutrala kvalitetstestet av köttprodukter i Tyskland. Cirka 5.000 500 kött produkterna utvärderades kvalitativt av XNUMX experter. Samtidigt genomförs tester i flera laboratorier. Enligt DLG:s VD Dr Reinhard Grandke krävs en speciell infrastruktur och speciella logistiska krav för att ett så stort evenemang ska fungera smidigt Den funktionella mässkonstruktionen i Kassel uppfyller dessa krav optimalt: "Det är därför vi kommer hit, vi gillar alltid att komma hit."

dr Grandke var nöjd med att produktregistreringarna till årets "Schinken und Wurst"-tävling ökade med fyra procent jämfört med föregående år. Detta gör det tydligt att många företag inom slaktarhandeln och köttvaruindustrin förlitar sig på neutralt testad kvalitet. Han tog detta som rätt signal. "För när det gäller kött och köttprodukter måste vi se till att god kvalitet åter blir viktigare än lägsta möjliga pris."

Läs mer

Hur görs korven nyttigare?

Många konsumenter svär vid probiotika (grekiska: livet ut) och deras förmodade hälsofrämjande och hälsobevarande effekter. Probiotika är vissa levande mikroorganismer som tillsätts i många livsmedel idag – särskilt mejeriprodukter som yoghurt, men i allt högre grad även råa korvar som salami. Konsumenter är villiga att betala mer för den extra hälsofördel som har publicerats många gånger. Är detta motiverat, är de ytterligare hälsofördelarna vetenskapligt bevisade? Den vetenskapliga chefen Prof. Dr. Achim Stiebing (Yrkeshögskolan Lippe och Höxter).

Mjölksyrabakterier är bland de hälsofrämjande bakterierna. De finns också naturligt i livsmedel som har fermenterats med mjölksyra, som yoghurt eller surmjölk. Så t.ex. Till exempel, i början av detta århundrade var livslängden för den sydösteuropeiska befolkningen kopplad till deras höga konsumtion av surmjölksprodukter.

Läs mer

Konsumentpriserna i januari 2004 steg med 1,2 % jämfört med föregående år

Vårdreformen driver upp priserna

Som rapporterats av Federal Statistical Office steg konsumentprisindex för Tyskland med 2004 % i januari 2003 jämfört med januari 1,2. Jämfört med december 2003 är det en ökning med 0,1 %. Uppskattningen för januari 2004 baserad på resultaten från sex federala stater bekräftades därmed. Den årliga förändringstakten var 2003 % i december 1,1 och 1,3 % i november.

Effekterna av vårdreformen spelade en stor roll i inflationen. Exklusive sjukvårdsutgifter skulle rubrikindexet ha ökat med 0,6 % i januari. Särskilt betydande delbetalningar från dem med lagstadgad sjukförsäkring för läkemedel, läkemedel och terapeutisk utrustning samt hälsotjänster (se förklaringar nedan).

Läs mer

Producentpriserna i januari 2004 endast 0,2 % högre än föregående år

Indexet för producentpriser för industriprodukter var 2004 % högre i januari 0,2 än i januari 2003. Som det federala statistiska kontoret också rapporterar var den årliga förändringstakten i december 2003 fortfarande +1,8 %. Jämfört med föregående månad sjönk indexet med 2004 % i januari 0,2.

Nedgången i den årliga inflationstakten beror främst på en statistisk baseffekt: de kraftiga prisökningarna i januari 2003 (då hade producentpriserna stigit med 1,4 % jämfört med december 2002, också till följd av högre miljöskatt och tobaksskattesatser) ingår inte längre i beräkningen av den årliga skattesatsen för första gången.

Läs mer

mögel på mat

Klipp eller släng?

Mögel uppträder vanligtvis som en grönvit beläggning, särskilt på bröd, bakverk, nötter, ost eller sylt. Det man kan se från utsidan är svampgräsmattan, men dess nätverk av trådar växer också djupt in i maten och är osynlig där. När mögel växer producerar den gifter som kallas mykotoxiner. Ett sådant svamptoxin är till exempel aflatoxin, som anses vara allvarligt skadligt för levern. En cancerframkallande effekt diskuteras också. Andra svampgifter kan skada njurarna och undertrycka kroppens försvar.

Mögel sprider sig genom sporer, små bollar som flyger genom den för oss osynliga luften och förökar sig på maten. Mögel trivs särskilt bra där det är fuktigt och varmt. Hjälpmedelsinfotjänsten, Bonn, ger följande tips för att hantera möglig mat i hushållet: Har du hela bröd och hårdost (bergost, Gruyere, Parmesan, Chester, Manchego) i ett stycke kan du generöst skära bort från de mögliga områdena. Med skivat bröd bör du också slänga några skivor framför och bakom det mögliga området. Även med sylt med en sockerhalt på över 60% kan du lyfta ur formen generöst.

Läs mer

hjälpmedelspaket "Hygien för proffs"

"Allround bekymmersfritt material" för utbildning om hygien och smittskyddslagen

Ett år går fort och år efter år ställs ansvariga i storkök inför uppgiften att anordna utbildningar enligt livsmedelshygienförordningen och instruktion enligt smittskyddslagen för sina anställda. Hjälpmedelspaketet är speciellt framtaget för detta ändamål och lovar roligt lärande för alla inblandade. Förutom att genomföra de lagstadgade utbildningarna lämpar den sig även för inledande undervisning för kökspersonal, för undervisning i storkök och för utomyrkesutbildning.

Den innehåller en CD-ROM med bilder, arbetsblad och tillhörande text, en video, två specialerbjudanden för tränaren, två deltagarhäften samt affischer och klistermärken för motivering. Alla media är samordnade och kan användas i kombination, individuellt eller steg för steg.

Läs mer

Hård vetenskap och haute cuisine

Molekylära krögare jonglerar med proteiner och polymerer / Ny Max Planck-forskning publicerad

En fysiker vid Max Planck Institute for Polymer Research i Mainz kombinerar elegant sin forskning om mjuk materia med matlagning som vetenskap. För den "molekylära gastronomen" Thomas A. Vilgis blir köket därför ett laboratorium. Senaste numret av MaxPlanckResearch (4/2003) besökte Vilgis och beskriver vad som händer när "hård vetenskap" möter "haute cuisine".

Varför blir kött mört när det tillagas, men blir segt när det värms för länge? Vad händer när man vispar äggvita eller klarnar smör? Forskare som kallar sig "molekylära gastronomer" hanterar sådana frågor om kemi och fysik hos stekar, såser eller puddingar. Thomas Vilgis är en av dem. Hans heltidsjobb vid Max Planck Institute for Polymer Research i Mainz forskar om egenskaperna hos polymerer, biopolymerer och de komplexa material som de kan bygga upp.

Läs mer