nyhetskanal

Köttforskning: Miller för underhåll av Kulmbach-platsen

Jordbruksminister Josef Miller fruktar att den planerade omstruktureringen av Federal Research Institute for Nutrition and Food kommer att ha allvarliga nackdelar för det bayerska jordbruket och köttindustrin och Kulmbach-regionen. Han bad därför förbundsjordbruksminister Renate Künast att ompröva de planerade nedskärningarna på Kulmbach-avdelningen - det tidigare federala institutet för köttforskning (BAFF).

Med tanke på djurhållningens och jordbrukets stora betydelse i Bayern har det tidigare federala institutet alltid varit en viktig samarbetspartner för kött- och jordbruksindustrin, enligt Miller. Med integrationen av BAFF i Federal Research Institute for Nutrition and Food den 1 januari, har Free State redan förlorat det enda oberoende federala forskningsinstitutet inom jordbruksområdet. Enligt Miller skulle ett minskat vetenskapligt engagemang också försämra effektiviteten hos de många företagen inom livsmedelsindustrin och livsmedelsteknologin som finns i regionen. Dessutom skulle de planerade nedskärningarna lägga en extra börda på arbetsmarknaden i det strukturellt svaga Oberfranken.

Läs mer

Cancer av konsumtion av nitrit-charkprodukter?

Sammanfattning

Genomsnittskonsumentens nitritintag från nitrittorkade köttprodukter jämförs med nitritexponering från andra källor; dessa är minskningen av nitrat i kosten, främst från vegetabiliska livsmedel, och den endogena syntesen av kväveoxid, NO. Nitrit från köttprodukter representerar endast en bråkdel av den totala nitritexponeringen Epidemiologiska studier kring frågan om samband mellan konsumtion av nitritkurerade köttprodukter och cancer i magen eller hjärnan ses kritiskt. En indikation på ett samband mellan de två parametrarna kan inte härledas från de övervägda studierna.

Läs mer

Proteinisolat från mekaniskt framställt kalkonkött

Källa: J. Muscle Foods 14 (2003), 195-205.

Det mekaniskt erhållna köttet från kalkonkadaver eller ben (kalkonmekaniskt separerat kött) har ett högre innehåll av bindväv, fett, kalcium och hempigment än fysiologisk muskelvävnad, vilket begränsar detta materials lämplighet för bearbetning. Därför var det författarnas mål att få fram en proteinprodukt av högre kvalitet för bearbetning genom en renings- och bearbetningsprocess som liknar den som används vid framställning av surimi från sämre fiskråvara (Y. LIANG, HO HULTIN: Functional protein isolates from mekaniskt urbenad kalkon genom alkalisk solubilisering med isoelektrisk utfällning). Försök att tillämpa surimi-teknik direkt på mekaniskt separerat fjäderfä misslyckades. De resulterande produkterna var gråa, bildade endast svaga gelstrukturer och hade en annan lukt.

Läs mer

Världens första australiska genetiska test för nötköttsmörhet

Källa: www.csiro.au/

Testet utvecklades av ett konsortium bestående av det kooperativa forskningscentret för nötkreatur och nötköttkvalitet, CSIRO Livestock Industries och Meat and Livestock Australia. Detta test är avsett att användas för att selektivt förbättra kvaliteten på boskapsbesättningar i Australien såväl som i Amerika och Sydafrika.

Läs mer

Fettsyramönster – kan även påverkas hos nötkreatur

Källa: Animal Science Journal (2002) 73, 191-197.

Fettsyramönstret har rönt stort intresse de senaste åren eftersom andelen omättade fettsyror sägs ha en positiv effekt med hänsyn till bland annat hjärt- och kärlsjukdomar. Vomrötningen bryter dock ner det mesta av de långkedjiga fettsyrorna som finns i fodret till kortkedjiga, flyktiga fettsyror. Ur dessa syntetiseras sedan kroppens egna långkedjiga fettsyror sekundärt. Därför har de mättade fettsyrorna, som kommer från självsyntesen, en relativt hög andel i idisslarefett, men de långkedjiga omättade en särskilt låg andel.

Läs mer

Köttkvalitet med olika fettuppsamlingsförmåga

Källa: Meat Science 63 (2003), 491-500.

För nötkött är den intramuskulära fetthalten ett så dominerande kvalitetskriterium att det ofta åsidosätter rasskillnader i köttkvalitet. Detta problem togs upp av A. CHAMBAZ, MRL SCHEEDER, M. KREUZER och P.-A. DUFEY från Federal Research Institute for Livestock, Posieux, Schweiz, jämförde fyra raser, som annars var mycket olika, med samma intramuskulära fetthalt (köttkvalitet på Angus, Simmental, Charolais och Limousin stutar jämfört med samma intramuskulära fetthalt - Jämförelse av köttkvaliteten hos Angus, Fleckvieh, Charolais och Limousin stutar med samma intramuskulära fetthalt).

Läs mer

Biokonservering av köttprodukter med Leuconostoc carnosum

Källa: 1. Int. J. Food Microbiol. 83 (2003), 171-184 2. Fleischwirtschaft 1/2004, 33-36.

I hennes bidrag till Int. J. Food Microbiol. beskriver en arbetsgrupp från Danmark (BUDDE och kollegor) en ny mikroorganismkultur, Leuconostoc carnosum 4010, som är lämplig för biokonservering av vakuumförpackade köttprodukter. Dessa är bakteriocinproducerande mjölksyrabakterier (LAB) som förekommer naturligt på vakuumförpackade köttprodukter. I en storskalig screening testades cirka 72.000 48 isolat från 46 olika vakuumförpackade köttprodukter för antibakteriell aktivitet. Bakteriocinproducenter isolerades från 4010 % av proverna. Leuconostoc carnosum var den dominerande bakteriocinproducerande LAB och isolatet Leuconostoc carnosum 4010 valdes för ytterligare testning på grund av dess uttalade anti-listeria-aktivitet och acceptabla sensoriska beteende i köttprodukter. Isolatet producerar två bakteriociner, leucocin A-4010 och leucocin B-13. Den första är identisk med en leucocin A-UAL 187 från Leuconostoc gelidum UAL 187 som har varit känd i 10 år, den andra är identisk med leucocin 107C från en stam av Leuconostoc mesenteroides från kornmalt. Tillsatsen av 3 bakterier/g av skyddskulturen till ett kokt korvsnitt minskade antalet levande celler av Listeria monocytogenes från initialt 5 CFU/g till ett värde under detektionsgränsen (104 CFU/g) inom 10 veckor vid 4010 °C och förhindrade därmed förökningen av Listeria under kylförvaringen av dessa pålägg. Enligt författarna visar de presenterade resultaten att Leuconostoc carnosum XNUMX är lämplig som skyddskultur för kalllagrat, färdigförpackat pålägg.

Läs mer

Inverkan av miljöförhållanden på grenkedjig aminosyranedbrytning av Staphylococcus

Källa: Food Microbiology 21 (2004), 43-50.

I Europa används ofta startkulturer som innehåller mjölksyrabakterier och Staphylococcus xylosus eller Staphylococcus carnosus för att mogna råkorv. Dessa mikroorganismer garanterar kontrollerad jäsning och har även inflytande på dessa livsmedels smakegenskaper. Staphylococcus xylosus och Staphylococcus carnosus kataboliserar de grenade aminosyrorna leucin, isoleucin och valin till metylgrenade aldehyder, alkoholer och syror. Dessa metaboliska produkter bidrar till den typiska smakutvecklingen i råa korvar.

Läs mer

Mikrobiella O2-konsumenter (O2-rensare) i "aktiva" livsmedelsförpackningar

Källa: Lebensm.-Wiss. och teknik 37 (2004), 9-15.

"Aktiv" förpackning är en relativt ny och intressant utveckling inom förpackningsteknik. Här utvecklas förpackningar vars förpackningsmaterial har ytterligare effekt på den belagda maten, t.ex. B. avlägsnandet av kvarvarande syre med så kallade "O2-renare" (O2-renare). Denna applikation kan förhindra att mat förstörs i förtid på grund av oxidation av fetter, pigment och vitaminer. Vid användning av O2-renare används ofta kemiska reaktioner som tar bort syre från miljön (t.ex. oxidation av järn eller askorbat).

Läs mer

QS-system attraktivare än IKB?

Översättningsfel leder till missförstånd

Den 23 mars 03 publicerade du artikeln "QS-system attraktivare än IKB?" i avsnittet om livsmedelssäkerhet på din webbplats. släppte. Tyvärr finns det vissa avsnitt i den här artikeln som inte stämmer överens med sanningen. Eftersom din artikel är baserad på rapporter i den holländska fackpressen kan språkliga missförstånd ha lett till detta.
 
Så det är inte rätt att vissa holländska stormarknader inte längre vill sälja IKB-kött. Detta sades inte heller av representanten för den holländska livsmedelshandelsföreningen. Snarare är det korrekt att Herman van der Geest sa att dessa stormarknader inte längre vill placera IKB-loggan, utan att IKB förblir riktmärket för köttinköp. Han har verkligen ingen koppling till QS själv och har absolut inte sagt att holländska stormarknader vill byta till QS-systemet. Termen QS-schema introducerades endast av Jos Jongerius (generalsekreterare för de ekonomiska grupperna för boskap, kött och ägg PVE), men endast i sammanhanget att PVE kommer att förklara skillnaderna mellan IKB och QS för den holländska handeln. För övrigt, under det fortsatta loppet av detta PVV-möte den 11 februari 2004, motsagdes Van der Geests kommentar om placeringen av IKB-logotypen i de holländska stormarknaderna av Albert Heijns representant för hans område. 
 
Jag skulle uppskatta det och vara tacksam om du kunde rätta till detta så att det felaktiga intrycket som skapas rättas till.
 
Med vänliga hälsningar,
Thomas M. Wittenburg
 
Informationskontor för den holländska köttindustrin
c/o NED.WORK
Thomas M. Wittenburg
Achenbachstrasse 26
40237 Düsseldorf
Tfn 0211 - 68 78 30 13
Fax 0211 - 68 78 30 68
Den här e-postadressen är skyddad från spamrobotar För att visa JavaScript måste vara påslagen!

[Thomas Proeller: Jag litade på ZMP:s forskning för rapporten. Jag hoppas att den påpekade felaktiga tolkningen faktiskt var ett översättningsfel.]

Läs mer